Kvarsittanderätt

I samband med en skilsmässa eller separation kan tingsrätten besluta om vem av parterna som ska ha rätt till kvarsittanderätt till den gemensamma bostaden. Kvarsittanderätten innebär att ena parten får bo i den gemensamma bostaden fram tills dess att bodelning har skett. När man i tingsrätten reder ut vem av parterna som ska ha rätt till bostaden ser man till vem som har störst behov av den. Det har oftast stor betydelse om någon av parterna har barn som ska bo hos denne. Det är även av betydelse vem av parterna som har lättast att skaffa sig en ny bostad. Tingsrätten gör även en skälighetsbedömning. Mål om kvarsittanderätt kan prövas i samband med ett mål om äktenskapsskillnad. Finns inget sådant mål prövas frågan i ett separat domstolsärende. 

Får man byta lås?

Om parterna inte är överens om vem som ska bo kvar i den gemensamma bostaden och det inte finns ett beslut från domstolen, har man som huvudregel inte rätt att byta lås på bostaden. Om man ändå byter lås kan det komma att ses som ett brott, egenmäktigt förfarande.

Om inte den personen som beslutet går emot flyttar, vad gör jag då?

Ett beslut om kvarsittanderätt från domstol innebär att den personen som beslutet går emot genast måste flytta ut. Beslutet av domstolen får verkställas direkt, precis som en dom som vunnit laga kraft. Om personen som ska flytta vägrar, kan man kontakta kronofogden och begära handräckning som då verkställer beslutet.